Informationsflöde


Blockera IP-adresser en dålig ide

I artikeln “Blockering av nätet är en farlig väg för Sverige” skriver Patrik Fältström (Netnod). Anders Ahlqvist (kriminalkommissarie Polisen, nationella operativa avdelningen) och Jon Karlung (vd Bahnhof) om varför idén om att blockera IP-adresser för att komma tillrätta med problem som förknippas med internet är farligt, i det här fallet spelsiter utomlands vilket utredningen “Omreglering av spelmarknaden Dir. 2015:95” aktualiserat . Bland annat står det:

Regleringen ska bygga på ett licenssystem som innebär att alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga tillstånd, och att aktörer utan tillstånd ska stängas ute.
Finansdepartementet

Problemet här är de som agerar på en annan marknad men som lockar till sig svenska kunder. Jag har inget problem med direktivet, jag delar uppfattningen om att de finns framför allt stora faror för enskilda i och med den aggressiva form av reklam som bevisligen ger ett antal olika hälsoproblem och tvister. Mitt problemet är att åter är inne i gråzonen att att myndigheter ska välja vad medborgarna ska kunna se och inte se. den här diskussionen har varit uppe förr, vi ska stänga eller reglera vilka siter som ska kunna ses/nås i stället för att åtgärda problemet, vilket med hur lätt det är att kringgå spärren i princip bara stoppar de som sköter sig men ingen annan.

Mina största invändningar är:
  • Vid blockeringar, brukar ett antal andra saker också blockeras
  • Problemet är inte löst det är bara dolt, olagligheter ska stoppas men inte censureras
  • Vi öppnar (ännu mer) den mentala dörren att det är OK att bestämma vad som ska kunna läsas och ses

EU håller på att plocka fram en ny lag för personskydd GDPR (se tidigare inlägg) utnyttja de juridiska vägar för att stoppa olagligheter och oseriösa aktörer. Vi är idag globala och att sätta upp hinder som censur är inte den rätta vägen att gå.

Share

Är vi mer effektiva idag?

Mitt svar på frågan är tyvärr, Nej!

I sin ledare skriver Magnus Ascehn;

Att inte ha koll på hur man använder de mest grundläggande affärs- och administrationsverktygen kostar, enligt en undersökning gjord av Servicenow, amerikanska bolag 575 miljarder dollar per år. Enligt samma undersökning lägger millenials, arbetsplatsens yngre förmågor, 43 procent av sin tid på administrativt arbete vilket är betydligt mer än 40- och 50-talisterna. Problemet ser åtminstone enligt denna undersökning alltså ut att öka.

Vad de exakta siffrorna för Sverige är har jag i skrivande stund ingen aning om, men med lite empirisk erfarenhet tror jag inte vi är bättre i Sverige än någon annanstans. Det vi har lyckats leva på är den stora satsning som skedde under 80 och 90 talet med hem-PC och utbyggnad av internet. Tyvärr har den utvecklingen stannat av de senaste 10 åren och resten av världen börjar komma i kapp.

I en annan undersökning indikeras att svenska företag ligger först på 18-19 plats i Europa att effektivt utnyttja sina olika systemlösningar, detta om man överhuvudet investerat i ett system. Vi investerar alltså fortfarande stora delar i hårdvara men “glömmer” mjukvaran. Vi köper helt enkelt förgyllda skrivmaskiner! Se är det så klart att skillnaderna mellan enskilda företag är enorm och vi har företag som är bland det bästa i världen och de som inte är det, men det är medelnivån vi måste höja,

Hur gör vi det?

Den är så klart inte helt enkel att besvara och det indikerar också på att det måste bli en del “blod och tårar” för att komma framåt i frågan. Jag skulle vilja peka på tre saker:

  • Veta vilken information Ditt företag behöver (informationsflöde)
  • Få informationen vid rätt tillfälle
  • Minimerat arbetat för att få behövd information vid rätt tillfälle

Som jag indikerade ovan så är detta inte så lätt som man tror, men för de företag som lyckas finns en den berömda skatten vid regnbågens ände.

Artikel: här.

Share